En gång när jag var ung...
Tänk vad tiden går när man har kul...;-) Här blir jag avporträtterad i Montmartre. Kommer såväl ihåg hur mina två väninnor först uttryckte hur fint det såg ut att bli. De var alldeles lyriska. Plötsligt ändrades deras tonläge och de lät såhär... "Nej! Oj! Men gud!..." Hahaha! Resultatet...? Ja, det var ett nej...oj... ;-)
På fotona under var jag liten och med mamma. <3